Nyårsboven på fri fot

Vad är det bästa med Nyår? Den nya, glittrande nyårsklänningen, festen, tolvslagen? Fyrverkerierna? Fyrverkerierna är en typisk tradition för att fira när klockan slår tolv och man inleder ett nytt år. Men hur bra är egentligen dessa ljusshower?

Fyrverkerier innehåller oxidationsmedel, bränsle i form av koldioxid och svavel. För att skapa det stora panget så innehåller de så kallade svart krut. Och för varje 270 gram svart krut som används släpps 132 gram koldioxid ut. Resten av krutet blir kvävesulfid.[1]

I Stockholm 1999 användes 8 ton krut för ett fyrverkerievenemang.[2] Om man då räknar på detta blir det 3.9 ton koldioxid som släpptes ut, bara i Stockholm för en fyrverkerishow. När man gjorde samma räkning i USA blev resultatet mer än vad 12’000 bilar släpper ut på ett år.

Men den stora boven är egentligen de miljöfarliga tungmetallerna som fyrverkerierna kryllar av. 1999 släpptes ca tre ton bly i Sverige. Vilket resulterar i mer än två tredjedelar av flygtrafikens blyutsläpp i Sverige. [3]

Det är i konsument fyrverkerierna, framför allt de som är importerade ifrån Kina som bär med sig mest miljögifter. Evenemangsfyrverkerierna innehåller inte alls samma mäng bly.

Ny Teknik beräknade också år 1999 att det skulle släppas ut två ton koppar, 70 kilogram krom, sex kilo arsenik och nästan tre kilo kadmium. Det beräknades också att det skulle skjutas ca 2000 ton fyrverkerier samma år, och Sveriges befolkning hade lagt 400 miljoner kronor för detta. Det var tretton år sedan. Vem vet hur stora miljögifter vi lär släppa ut i år och åren efter det.

Så mitt tips är att kanske köpa lite färre fyrverkerier i år och kanske fokusera på något annat, trevligt umgänge, god mat (ekologisk såklart!) och en god hälsosam och miljövänlig ny start på det nya året!

Gott Nytt År! önskar Molly

Källor:

http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article2373.ece

http://www.treehugger.com/clean-technology/fireworks-ungreen-or-a-necessary-part-of-ringing-in-the-new-year.html

---

[1] http://www.treehugger.com/clean-technology/fireworks-ungreen-or-a-necessary-part-of-ringing-in-the-new-year.html

[2] http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article2373.ece

[3] http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article2373.ece

Miljön

En kortfilm av Crazy picutres som alltid lyckas komma med suveräna idéer!

// Elise

I Amazonasfloden finns det fler fiskarter än i hela atlanten. En liten del av Amazonas i Peru har fler fågelarter än i hela USA, en tredjedel av alla fågelarter i världen finns i just Amazonas och 90 procent av alla blommor och väster som indianerna använder som medicin, har man inte ännu undersökt.

Amazonas är viktig på så otroligt många sätt. Den är så otroligt rik på så många saker och så betydelsefull för så många människor, även för oss.

Fast ändå måste alltid allting som är värdefullt värderas i pengar i dagens samhälle. Och på grund av detta har redan hälften a jordens ursprungliga regnskog försvunnit. Offrat för att vi ska få fina matsalsbord och golv i lyxig mahogny.

Jag ville bara att du, kära läsare, alltid ska ha i åtanke att för varje sekund försvinner en fotbollsplan regnskog från vår jord. Varje minut försvinner sextio fotbollsplaner. Och en yta, lika stor som Grekland, försvinner på fem år.

/ Molly


Källa
”Trädets Tid” av Christel Kvant 2011 Nordstedts och Christel Kvant, Stockholm

köttets, presenternas och sockrets högtid

Nu vankas julen – köttets, presenternas och sockrets högtid.

Inför julen ska mycket göras: presenter ska köpas, det ska bakas, pyntas, handlas och så vidare, listan kan göras lång.
Men mitt i stressen glömmer vi bort resten av världen och att vi fortfarande kan vara med att påverka. För er som fortfarande inte köpt någon julklapp eller ska köpa en till er själva varför inte en get till en fattig familj i Zambia? Detta kommer öka familjens inkomster och ge mat på bordet, ex ger getmjölken mycket näring och om geten får killingar kan de säljas och i utbyte ge mer mat, medicin, skolgång[1]. Detta hittar ni på denna sida: http://www.gavokatalogen.barnfonden.se/product.html?product_id=70&category_id=1&prcode=11I032

Eller varför inte en upplevelse? Något som är mycket bättre än konsumtion och resursförbrukning. Annars är ett bra tips lokalproducerade föremål, eller kläder gjorda i hampa.

Vad gäller pynt: Byt ut alla era gamla ljusslingor till miljövänliga lågenergi lampor. Visserligen är konsumtion inget som bör uppmuntras men detta kommer att löna sig i längden. De nya modellerna drar upp till 90 % mindre el än de gamla. Ett bra tips är även att byta lamporna i gamla adventsljusstakar och stjärnor. [2]

När ni sedan ska iväg och handla mat för julbordet, tänk då på vad ni stoppar i vagnen i ställer för att bara ösa ner den billigaste sillsalladen, köttbullarna, revbensspjällen, prinskorven, skinkan. Titta på förpackningen och fråga er: Vart är djuret uppfött, slaktat, är det ekologiskt? Om inte har djuret förmodligen uppfodrats av importen av sojabönor och rester av palmolja. Något som ger förödande effekter i resten av världen vilket ni kan läsa om i tidigare inlägg.
Nej välj istället närproducerat och ekologisk, och varför inte införa lite vegetariska maträtter i traditionen? Vegetariska köttbullar kan köpas färdiga eller så kan du köpa vegfärs och rulla egna. Vegetarisk prinskorv finns i frysdisken och kan lätt ersätta köttet. Är du som jag inget fan av julskinka kan den lätt bytas ut mot senapsmarinerade quornfiléer:

Ingredienser:
1 pkt Quorn Filé
1 ägg
4 msk stark grovkornig senap
3 msk ströbröd av bröd med lågt GI
Tillagning
1. Placera Quorn filéerna på en smord plåt eller galler
2. Blanda ihop ägg senap och ströbröd
3. Pensla blandningen jämnt över filéerna
4. Grilla i ugn på 225 grader i ca 20 minuter eller tills de fått fin färg

Även sillen kan ersättas i detta recept av aubergine (eller squash):
Ingredienser
1 msk senap 2 tsk socker
½ msk vinäger 3 msk olja
1 dl sojagrädde 1 röd lök
1 ättiksgurka eller saltgurka aubergine (eller squash)

Tillagning
En senapssill där sillen är utbytt mot aubergine. Passar bra till julbordet.
Skär aubergine i filéer. Koka filéerna i kraftigt saltat vatten tills de blir mjuka och sladdriga. Blanda senap, socker och vinäger. Tillsätt därefter olja i en fin stråle under omrörning. Blanda i sojagrädden och häll såsen över auberginen. Garnera slutligen med gurka och rödlök.[3]

Om du köper mycket nedfryst mat eller har du kanske förberett matas så att den ligger och väntar på dig i frysen, tina upp maten i kylskåpet! På så vis återanvänds energin som gått åt vid nedfrysning. Kylskåpet kommer alltså att reglera sin energiförbrukning med termostaten under själva tiningsprocessen. Var också uppmärksam på temperaturen i kyl och frys. Kylen ska vara +5 grader och frysen -18. Varje extra grad ökar energiförbrukningen med 5 procent.
Värm dig även med varma täcken och pyjamasar istället för att dra upp värmen. Ett bra tips om ni ska få gäster: Sänk värmen innan gästerna kommer. Detta kommer spara på energin men också ge en mer behaglig temperatur. [4]

När ni bakar och gör julgodis, kom ihåg att alltid köpa de klimatsmarta alternativen. Välj rättvisemärkt choklad, frukt och nötter. Mikroknäck på ekogrädde och Rättvisemärkt socker är ett bra tips på energisnålt julgodis.[5]

/Linnéa

---

[1] http://www.gavokatalogen.barnfonden.se/product.html?product_id=70&category_id=1&prcode=11I032

[2] http://www.telgeenergi.se/Privat/Om-oss/Pressrum/Press/Fira-en-klimatsmart-jul/

[3] http://www.vegetariskt.com/visarecept.asp?ReceptID=105

[4] http://www.telgeenergi.se/Privat/Om-oss/Pressrum/Press/Fira-en-klimatsmart-jul/

[5] http://www.radron.se/upload/Pdf%20tidningen/Julbord_10_08.pdf

Bildadress: http://www.operationlettertosanta.com/Pages/wallpapers_christmas.htm

hur stort är ditt ekologiska fotavtryck?

Ännu en inspirerande video från WWF
Länk: http://www.youtube.com/user/aueWWF

// Elise

Palmolja

Visste du om att de mest vardagliga varor du använder innehåller palmolja?

Vet du ens vad palmolja är, hur det utvinns och vika konsekvenser konsumtionen och utvinningen ger?

Palmolja är en olja som utvinns just ifrån palmer. Och för att kunna tillgodose oss i västvärlden med denna råvara expanderar oljeplantagerna mer och mer för varje år, något som förändrar landskapet. Regnskogen, världens artrikaste ekosystem får oftast ta smällen, och djuren blir utan hem och dör. Skogsskövling och skogsbränder sker för att få fram plantagerna. Sedan under själva odlingen förgiftas den omkringliggande naturen. Bekämpningsmedel används hej vilt och förs sedan vidare via vattendrag som i sin tur förgiftar dricksvattnet för människor och djur.
Så stora mängder vatten går åt under odlingen av palmerna att lokalbefolkningen får ännu mindre dricksvatten och bönderna får ingen möjlighet till bevattning av sina åkrar och tvingas i många fall gå utan skörd.

Det är inte bara djuren som blir utan hem på grund av plantage - utbredningen, utan i vissa fall får människor sina trädgårdar och åkermarker överkörda av maskiner. Detta leder till ökad fattigdom, svält, men främst: Människorna blir beroende av att landet säljer mycket palmolja till oss i västvärlden. [1]

På bara 30 år har odlingen av palmolja tre dubblats och bara här i lilla Sverige köper vi in ca 44 000 ton palmolja PER ÅR! Detta innebär att vi ”lånar” en yta på 10 200 ha, dvs. varje svensk ”lånar” 11 kvadratmeter mark för sin konsumtion av palmolja.

Utan att tänka på det utnyttjar vi palmolja varje dag. Denna råvara gömmer sig i margarin, glass, chips, kakor, choklad, smink, tvål, tvättmedel och mycket mer, men på förpackningarna står det oftast bara ”vegetabiliska oljor”. De övriga palmolje produkterna blir ofta djurfoder som exporteras till Sverige, något som tär på miljön och påskyndar växthuseffekten.[2]

Detta innebär: Vi måste ändra vår livsstil och tänka över våra inköp! Det är vårt fel att djuren blir hemlösa, dör i skogsskövling och skogsbränder. Det är vårt fel att lokalbonden går utan skörd, men istället får en hungrig familj. Det är på grund av oss befolkningen och djuren går runt törstiga och hungriga eftersom vattendragen har förgiftats.

Det är nu det gäller vi kan inte bara tänka på oss själva längre! Alla människor och djur har rätt till ett liv utan törst och hunger!

/Linnéa

---

[1] http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/tropisk-skog/palmolja/

[2] http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127730-palmolja-ett-hot-mot-regnskogen-och-orangutangen

Foto: Palmoljeplantor i Malaysia. Foto: Maria Rydlund-
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/tropisk-skog/palmolja/

Brasilianskt kött skadligt för miljön!

Vi har tidigare skrivit på bloggen om sojabönorna som är en stor anledning till skövlande av Amazonas, och som sedan används som foder till djur i Sverige. En annan stor anledning är uppfödande av nötkreatur i brasilien, där man skövlar regnskog för att odla foder åt korna. Brasilien har växt till att bli världens största exportör av nötkött.

Är allt kött som exporteras från Brasilien från skövlade områden?
Nej, det är bara 6 procent av allt exporterat nötkött som kommer från skövlade områden. Men de 6 procenten orsakar 25 gånger mer koldioxidutsläpp än det kött som produceras i övriga Brasilien. Detta gör att medelvärdet på koldioxidutsläpp höjs rejält, och är i Brasilien är dubbelt så högt som i Europa.

Vi äter mer och mer kött i Sverige och detta i kombination med billigt Brasilianskt kött blir en farlig blandning. Det är billigare att köpa Brasilianskt kött som transporterats väldigt långa sträckor och orsakat stora utsläpp av koldioxid på vägen.

Du som konsument kan göra skillnad! Man behöver inte äta kött varje dag, och när man gör det, köp svenskt kött.

http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/nyheterdetalj/brasilianskt-kott-har-storre-klimatpaverkan-an-vi-tror.cid981556

http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/nyheter/2011/3/brasilianskt-kott/

Om Amazonas inte fanns...

Det är lätt att tänka att Amazonas ligger långt borta på andra sidan jorden och att vad som än händer där så påverkar det inte mig, här hemma i lilla, kalla Sverige. Självklart spelar det en större roll för invånarna i Sydamerika, men faktum är att om Amazonas skulle försvinna från jordytan skulle det innebära domedag för vår planet.

Jorden är, som vi alla vet, ett ekosystem. Vi, människor och djur, andas in syre och andas ut koldioxid. Växter ”andas in” koldioxid och ”andas ut” syre. Vi lever i harmoni och ingen av oss skulle fungera utan den andra. Men om skövlingen i Amazonas skulle gå så långt att det inte fanns någon skog kvar, skulle inte bara hela Sydamerikas befolkning få andnöd, utan hela världen. Det är nämligen på grund av Amazonas som vi kan andas här på jorden, fastän vi släpper ut otroliga mängder med koldioxid dagligen. Amazonas växtrika djungel fångar upp våra avgaser, men ändå är det samma människor som låter amazonas skövlas, dagligen.

Om Amazonas alltså skulle sluta existera skulle det även leda till miljontals dödsfall på grund av icke-existerande naturliga resurser, torka, svält, översvämningar, otaliga dödsfall av oupptäckta djur- och växtarter, växter som kan hjälpa till inom medicinvärlden och för att nämna allt stamfolk som skulle förlora sina hem.

Som ni ser så har Amazonas en så otroligt stor betydelse för hela världen. Inklusive dig och mig. Och om skövlingen fortsätter kanske vi inte kommer kunna leva längre. Så jag vill avsluta med att säga: Sluta blunda och öppna ögonen! För annars kommer vi inte kunna andas längre!

Yours truly / Molly

Min Planet

För er miljöintresserade kommer här ett tips på en bra och intressant miljösida att bli medlem i:

MinPlanet.se är en mycket bra sida som främst drivs av Elin Dunås i samarbete med WWF, TV 4, Trygg Hansa och Kalmarsläm. Här kan du utan att behöva vara medlem få information om aktuella miljönyheter, delta i tävlingar, läsa om olika tester de gjort på produkter (hur miljövänliga och ekologiska dem är), mode, matlagning, upplevelser/ resor och mycket mer. Min Planets mål är som de själva uttrycker det: att svenskar ska bli de mest klimatsmarta i världen.

Du kan även testa dig själv i hur stort ditt ekologiska fotavtryck är. http://www.minplanet.se/kalkylator?view=pixcalcGenom detta test får du reda på hur många jordglober din resurs – och - energiförbrukning motsvarar, samt hur stort fotavtryck du har i hektar och hur många ton koldioxid du släpper ut per år.

På sidan kan du ockå läsa olika artiklar och bloggar men även få tips om vad just du kan göra för miljön. Du ges möjligheten att avge ett klimatlöfte: http://www.minplanet.se/miljoloftet Detta innebär att du kryssar i olika förslag på vad du kan göra för att minska ditt koldioxidutsläpp och dra ned skostorleken på ditt ekologiska fotavtryck.
Efter du valt ett antal saker du ska försöka göra/ förändra i din vardag stort som smått får du reda på din potentiella besparing/förminskning av koldioxid.[1]

/Linnéa.
[1] http://www.minplanet.se/

illustrationer till tygpåsarna!

Här är de illustrationerna som kommer att pryda våra ekologiska tygpåsar

alla pengar vi tjänar kommer att skänkas till bevarandet av regnskogen i Brasilien!
priset är ännu inte satt, men det kommer mycket troligt att röra sig kring 100-150 kr max!
(för intresse: Elise.jensenc@hotmail.com)

The World is Where We Live

Lägg 1 minut på denna vackra video som jag hittade på WWF's youtubesida.

// Elise

Länk till WWF's profil på youtube: http://www.youtube.com/user/WWF

Lasagne med hasselnötspesto, aubergine och portabella

Jag kände att jag var TVUNGEN att dela med mig av det här extremt goda lasagnereceptet som jag hittade i en miljötidning som heter Camino!

– Lasagne med hasselnötspesto, aubergine och portabella

(Kan förvarna er med att detta är ett recept för den tålmodige, som helst inte är allt för hungrig, för det tar i alla fall runt 1 timma att göra! – såklart är det helt värt tiden och mödan;))

2 dl rostade hasselnötter utan skal

1 liter slätbladig persilja, bara bladen

1 ägg

1 tsk salt

1 tsk nymalen svartpeppar

500 g (2 burkar) ricottaost

2 små auberginer

4 portabellasvampar

4 vitlöksklyftor

2 satser bechamel, se det seperata receptet

500 g färska lasagneplattor

800 g körsbärstomater

½ citron

Bechamel

25 g smör

2 ½ dl mjölk
2 msk vetemjöl

1 krm salt

Smält smöret i en kastrull. Sänk värmen. Vispa mjölet.

Häll på mjölken, en deciliter i taget, och låt såsen tjockna

under omrörning. Salta. Låt bubbla ett par minuter så att

mjölsmaken hinner koka bort.

Sätt ugnen på 200 grader C. Mixa nötter, persilja, ägg,

salt, peppar samt en och en halv burk ricotta till en

slät pesto. Ställ åt sidan. Ansa och tärna svamp och

aubergine fint. Skiva vitlökem tunt. Stek till mjukt mos

i så mycket smör eller olivolja som situationen kräver.

Salta och peppra. Gör bechamel enligt receptet och red

den färdiga såsen med resterande ricotta. Bred ut ett tunt

lager pesto i botten på en ugnssäker form och täck med

ett lager lasagneplattor. Bred ut ett lager auberginemos

ovanpå och täck med ett tunt lager bechamel.Upprepa

tills all fyllning och alla lasagneplattor gått åt. Toppa med

skivade körsbärstomater. Pressa övercitronen, strö på

några nypor flingsalt och ringla över lite, lite olivolja.

Låt gå klart i ugnen, cirka 45 minuter.

Recept: Av Lotta Lundgren, publicerat i Caminomagasin, nr 22 2011, April - Maj

// Elise

Ekologiska varor

Ett snitt brukar dras att ekologiska varor kostar cirka 20 % mer än de icke ekologiska. Detta gör det något motigt att vara miljövänlig och när man inte vet varför kostnaderna är högre kanske man inte ens överväger att ta de ekologiskt producerade varorna utan direkt köper importvaror som är billigare.
Det kan också göra det svårt att köpa ekologiska och närproducerade grönsaker och äta en nyttig sallad till middag/ lunch istället för att köpa det importerade eller det ickeekologiskt utvunna köttet som bidragit till ned -skövlingen i Amazonas (se inlägg ”Sojabönan förstör Amazonas?”). Detta syns väl på de uträkningar man gjort vart man kommit fram till att det är bara 4 % av den totala försäljningen som är kravmärkt.

Anledningen till högre priser är dels att det är dyrare att producera ekologisk mat. Detta eftersom det är mer arbetskrävande och svårare att föda upp djur eller råvaror på ett hällbartsätt. Ekologisk mat har även generellt en bättre kvalité och håller en högre standard.

I tidningen miljöaktuellt nr 4 utgiven i maj 2011 säger Lars Nellmer ” Vi menar att mycket mat är för billig, eftersom miljökostnaden för den konventionella maten inte syns på prislappen. Vad är kostnaden för till exempel minskad biologiskmångfald?” [1]

För att priserna ska kunna pressas ned krävs det en ökad konkurrens. Detta kan bli till om fler börjar konsumera ekologiska varor. Då kommer företag inse att det är värt att satsa på mer hållbara alternativ och konkurrensen ökar. Konsumerar vi mer ekologiskavaror kommer även affärerna att köpa in mer och kunna sälja dem till lägre priser.

Vi ska där emot inte överkonsumera. Att stå och roffa åt sig två fläskfiléer eller ett par stora klasar tomater bara för att de är billigt är lika fel det. ”Varje hushåll slänger årligen bort mat för cirka 5000 kronor” säger Anna – Karin Johansson som jabbar vid livsmedelsverket. [2]

Detta tär mycket på miljön, och den energi som gick åt vid produktion kan räknas som bortkastad. Är mer delen av det vi slänger dessutom kött är det Amazonas som blir lidande. Men tillsammans står vi fortfarande alla som förlorare i en mer miljöförstörd värld.

/Linnéa

---

[1] Miljö Aktuellt nr 4 utgiven: Maj 2011 s. 26

[2] Miljö Aktuellt nr 4 s. 27

Det är ditt ansvar!

Visste du att en "vanlig svensk", enligt jordbruksverkets statistik över
livsmedelskonsumtionen, äter runt 84 kg kött per person/år? [1]
För att lägga in det i ett perspektiv, kan vi jämföra med u-länderna,
där de i snitt äter 25 kg kött per person/år...

Majoriteten av de som väljer att bli vegetarianer gör det för att de antingen känner sympati/medlidande för djuren, som vars enda roll har blivit att mätta våra hungerbehov, eller för att de anser att köttkonsumtionen inte är hållbar från en miljöaspekt. (vilket är just varför jag försöker att inte äta kött i lika stor mängd som tidigare)
Nej, jag kan inte kalla mig vegetarian och jag tror aldrig jag kommer kunna kalla mig det heller. Det enda jag försöker göra är att dra ner på min köttkonsumtion så den hamnar på en rimlig nivå. Att nå en rimlig nivå är bra för din egna hälsa, miljön och för djuren.

Vad kommer att hända om den
globala konsumtionen av kött fortskrider
i samma nivå som den gör idag? Då kommer vi
år 2050 leva i en värld där köttkonsumtionen har
mer än fördubblats i jämförelse med 1999 års nivåer,
från siffrorna 229 miljoner ton till uppåt 465 miljoner ton. [2]

hemma äter jag bara vegetariskt några gånger i veckan, då familjen består av 6 olika individer med alltför spretiga önskemål. Jag såg min chans att i alla fall göra en liten skillnad med att bli vegetarian i skolan. Jättebra alternativ som, jag fort märkte, också var mycket godare än de gamla vanliga köttbullarna och geggiga köttfärssåsen.
Jag kommer nog aldrig bli 100% vegetarian och det kräver jag inte heller utav någon av er andra, det enda jag kräver är att alla är uppmärksamma med vad de stoppar i sig.
Jag har börjat fråga mig, hur många är det egentligen som följer vår käre gamle tallriks-modell?

kenneth Hermele har genom en studie räknat ut att om alla människor idag skulle ge upp all köttkonsumtion, skulle vi från all åkerareal kunna odla mat till 25 miljarder människor.
Visar inte detta att vi prioriterar fel genom den åkeranvänindning som vi idag riktar i vinning för köttkonsumtionen. Som Linnéa skrev om i inlägget om sojabönorna, skulle vi kunna använda dagens åkermark på ett mycket mer produktivt/effektivt vis

Enligt Hemeles studie finns det runt hela 5 miljarder hektar mark som idag används för att mätta människans behov. 3,5 miljarder av dessa hektar går till boskapsskötsel och de resterande 1,5 miljarder hektaren går till åkermark. Denna enorma yta utvinns oftast från skogsmark... Runt 80% av lantbruksmarken som formats de senaste 20 åren har tidigare varit skogsmark.
Avskogningen, i detta syfte, fortskrider i en mycket snabbtakt, vilket inte bara innebär en minskning av skogen utan även en ökning av utsläpp av enorma mängder växthusgaser.[3]
Tänk, du kan bli en miljökämpe med, bara av att ge upp kött några dagar i veckan!

// Elise

[1] http://www.dn.se/ekonomi/" Svenskarnas köttkonsumtion ökar" 30/06-2010
[2] http://magasin08.wordpress.com/ "Rör inte mitt kött" - Kajsa Elfström, SSU Vallentuna, 30/06-2011
[3] MiljöAktuellt, nr 9 November 2011, sida 20. Av: Anders Hellberg

Orange Agent skapar Vietnam i Amazonen?

På senare veckor har ranchägare i Amazonas börjat använda sig av en högst giftig spray (Agent Orange), som tidigare användes som effektivt mordmedel under Vietnamkriget, men som idag fungerar lika effektivt för att bli av med regnskog. Detta var böndernas lösning för att lättare komma undan med skövlingen, i stället för att använda sig av de ytterst märkbara traktorerna.

Man upptäckte att denna gift hade börjat användas igen utifrån satellitfoton, där flera träd hade blivit askfärgade och dött. Man räknar på att ca 440 träd har blivit förgiftade.

Eftersom gifterna troligen har släppts ifrån flygplan, kan de inte ha varit så noga med var de släppt ut dom, vilket resulterar i att även djur har fått lida av Agent Oranges grymheter. Till skillnad från vanlig skogsskövling har inte djuren fått någon som helst chans till att fly, utan har blivit dödade på fläcken. Man har inte någon uppfattning om hur många djur och djurarter som försvunnit, men man räknar med betydligt fler än i vanliga skövlingsfall.

Förhoppningsvis finner politiker eller andra hjälpsamma organisationer ett stopp för denna grymma mordgift. Vi vil inte att Amazonen ska komma att se ut som Vietnam, där miljoner människor än idag lider av funktionshinder på grund av dessa gifter.

// Molly

Källa:

http://www.guardian.co.uk/environment/2011/jul/14/amazon-rainforest-forests

Sojabönan förstör Amazonas?

Varje år skövlas ofantliga mängder regnskog i Brasilien. Något som tär på miljön och påskyndar växthuseffekten men även utrotar av 30 % världens nu levande djur och växtarter.
Mer än 17 % av Brasiliens regnskog är idag ned- skövlad och trotts skydd av området pågår illegal skogsskövling fortfarande. I nuläget ligger den årliga avverkningen av Amazonas på 20 000 kvadratkilometer.[1]

Brasilien har näst efter USA den största produktionen av sojabönor i världen. Denna böna har sedan 1945 varit den viktigaste olje- och proteingrödan i världen.
Totalt har marken för odling av sojabönor expanderat med 28 %. Detta ger 162 miljoner ton sojabönor.
Användningsområdena för sojan är främst olika maträtter, oljeproduktion och djurfoder men den gör även nytta inom läkemedelsindustrin och till en del tekniska produkter.

I dagsläget står djurfoder- producenterna för 80 % av all Sveriges import utav soja. Men inte nog med all den ned- skövlade skogen, transporterna av sojabönorna tär på miljön genom att fordonen släpper ut ton av CO₂ (koldioxid)som tär på ozonlagret och på så sätt påskyndar växthuseffekten.
Det vill säga, det som krävs för att var familj i Sverige ska kunna äta sin dagliga stek med ett stort glas mjölk till flera dagar i veckan krävs det att vi skövlar och bryter ned jordens resurser, utrotar växt- och – djurarter, förstör lokalbefolkningens marker och påskyndar miljöförstöringen och växthuseffekten. Det kan anses som rimligt? Eller? [2]

Detta innebär att alla människor kan göra skillnad, en insatts. Ät kött tre dagar i veckan i stället för fem och välj de ekologiska, klimatsmarta alternativen till kött och mjölk.

// Linnéa

---

[1] http://www.wwf.se/press/1127345-stora-skogsomrden-skyddas-i-brasilien

[2] http://www.wwf.se/source.php/1119529/wwf-1078461-1.pdf