söndag 11 december 2011

Brasilianskt kött skadligt för miljön!

Vi har tidigare skrivit på bloggen om sojabönorna som är en stor anledning till skövlande av Amazonas, och som sedan används som foder till djur i Sverige. En annan stor anledning är uppfödande av nötkreatur i brasilien, där man skövlar regnskog för att odla foder åt korna. Brasilien har växt till att bli världens största exportör av nötkött.

Är allt kött som exporteras från Brasilien från skövlade områden?
Nej, det är bara 6 procent av allt exporterat nötkött som kommer från skövlade områden. Men de 6 procenten orsakar 25 gånger mer koldioxidutsläpp än det kött som produceras i övriga Brasilien. Detta gör att medelvärdet på koldioxidutsläpp höjs rejält, och är i Brasilien är dubbelt så högt som i Europa.

Vi äter mer och mer kött i Sverige och detta i kombination med billigt Brasilianskt kött blir en farlig blandning. Det är billigare att köpa Brasilianskt kött som transporterats väldigt långa sträckor och orsakat stora utsläpp av koldioxid på vägen.

Du som konsument kan göra skillnad! Man behöver inte äta kött varje dag, och när man gör det, köp svenskt kött.


Om Amazonas inte fanns...

Det är lätt att tänka att Amazonas ligger långt borta på andra sidan jorden och att vad som än händer där så påverkar det inte mig, här hemma i lilla, kalla Sverige. Självklart spelar det en större roll för invånarna i Sydamerika, men faktum är att om Amazonas skulle försvinna från jordytan skulle det innebära domedag för vår planet.

Jorden är, som vi alla vet, ett ekosystem. Vi, människor och djur, andas in syre och andas ut koldioxid. Växter ”andas in” koldioxid och ”andas ut” syre. Vi lever i harmoni och ingen av oss skulle fungera utan den andra. Men om skövlingen i Amazonas skulle gå så långt att det inte fanns någon skog kvar, skulle inte bara hela Sydamerikas befolkning få andnöd, utan hela världen. Det är nämligen på grund av Amazonas som vi kan andas här på jorden, fastän vi släpper ut otroliga mängder med koldioxid dagligen. Amazonas växtrika djungel fångar upp våra avgaser, men ändå är det samma människor som låter amazonas skövlas, dagligen.

Om Amazonas alltså skulle sluta existera skulle det även leda till miljontals dödsfall på grund av icke-existerande naturliga resurser, torka, svält, översvämningar, otaliga dödsfall av oupptäckta djur- och växtarter, växter som kan hjälpa till inom medicinvärlden och för att nämna allt stamfolk som skulle förlora sina hem.

Som ni ser så har Amazonas en så otroligt stor betydelse för hela världen. Inklusive dig och mig. Och om skövlingen fortsätter kanske vi inte kommer kunna leva längre. Så jag vill avsluta med att säga: Sluta blunda och öppna ögonen! För annars kommer vi inte kunna andas längre!

Yours truly / Molly

onsdag 7 december 2011

Min Planet

För er miljöintresserade kommer här ett tips på en bra och intressant miljösida att bli medlem i:

MinPlanet.se är en mycket bra sida som främst drivs av Elin Dunås i samarbete med WWF, TV 4, Trygg Hansa och Kalmarsläm. Här kan du utan att behöva vara medlem få information om aktuella miljönyheter, delta i tävlingar, läsa om olika tester de gjort på produkter (hur miljövänliga och ekologiska dem är), mode, matlagning, upplevelser/ resor och mycket mer. Min Planets mål är som de själva uttrycker det: att svenskar ska bli de mest klimatsmarta i världen.

Du kan även testa dig själv i hur stort ditt ekologiska fotavtryck är. http://www.minplanet.se/kalkylator?view=pixcalcGenom detta test får du reda på hur många jordglober din resurs – och - energiförbrukning motsvarar, samt hur stort fotavtryck du har i hektar och hur många ton koldioxid du släpper ut per år.

På sidan kan du ockå läsa olika artiklar och bloggar men även få tips om vad just du kan göra för miljön. Du ges möjligheten att avge ett klimatlöfte: http://www.minplanet.se/miljoloftet Detta innebär att du kryssar i olika förslag på vad du kan göra för att minska ditt koldioxidutsläpp och dra ned skostorleken på ditt ekologiska fotavtryck.
Efter du valt ett antal saker du ska försöka göra/ förändra i din vardag stort som smått får du reda på din potentiella besparing/förminskning av koldioxid.[1]

/Linnéa.
[1] http://www.minplanet.se/

tisdag 6 december 2011

illustrationer till tygpåsarna!

Här är de illustrationerna som kommer att pryda våra ekologiska tygpåsar
alla pengar vi tjänar kommer att skänkas till bevarandet av regnskogen i Brasilien!
priset är ännu inte satt, men det kommer mycket troligt att röra sig kring 100-150 kr max!
(för intresse: Elise.jensenc@hotmail.com)




söndag 4 december 2011

The World is Where We Live

Lägg 1 minut på denna vackra video som jag hittade på WWF's youtubesida.
// Elise



Länk till WWF's profil på youtube: http://www.youtube.com/user/WWF

lördag 3 december 2011

Lasagne med hasselnötspesto, aubergine och portabella

Jag kände att jag var TVUNGEN att dela med mig av det här extremt goda lasagnereceptet som jag hittade i en miljötidning som heter Camino!

– Lasagne med hasselnötspesto, aubergine och portabella
(Kan förvarna er med att detta är ett recept för den tålmodige, som helst inte är allt för hungrig, för det tar i alla fall runt 1 timma att göra! – såklart är det helt värt tiden och mödan;))


2 dl rostade hasselnötter utan skal
1 liter slätbladig persilja, bara bladen
1 ägg
1 tsk salt
1 tsk nymalen svartpeppar
500 g (2 burkar) ricottaost
2 små auberginer
4 portabellasvampar
4 vitlöksklyftor
2 satser bechamel, se det seperata receptet
500 g färska lasagneplattor
800 g körsbärstomater
½ citron

Bechamel
25 g smör
2 ½ dl mjölk
2 msk vetemjöl
1 krm salt





Smält smöret i en kastrull. Sänk värmen. Vispa mjölet.
Häll på mjölken, en deciliter i taget, och låt såsen tjockna
under omrörning. Salta. Låt bubbla ett par minuter så att
mjölsmaken hinner koka bort.

Sätt ugnen på 200 grader C. Mixa nötter, persilja, ägg,
salt, peppar samt en och en halv burk ricotta till en
slät pesto. Ställ åt sidan. Ansa och tärna svamp och
aubergine fint. Skiva vitlökem tunt. Stek till mjukt mos
i så mycket smör eller olivolja som situationen kräver.
Salta och peppra. Gör bechamel enligt receptet och red
den färdiga såsen med resterande ricotta. Bred ut ett tunt
lager pesto i botten på en ugnssäker form och täck med
ett lager lasagneplattor. Bred ut ett lager auberginemos
ovanpå och täck med ett tunt lager bechamel.Upprepa
tills all fyllning och alla lasagneplattor gått åt. Toppa med
skivade körsbärstomater. Pressa övercitronen, strö på
några nypor flingsalt och ringla över lite, lite olivolja.
Låt gå klart i ugnen, cirka 45 minuter.

Recept: Av Lotta Lundgren, publicerat i Caminomagasin, nr 22 2011, April - Maj

// Elise

fredag 2 december 2011

Ekologiska varor

Ett snitt brukar dras att ekologiska varor kostar cirka 20 % mer än de icke ekologiska. Detta gör det något motigt att vara miljövänlig och när man inte vet varför kostnaderna är högre kanske man inte ens överväger att ta de ekologiskt producerade varorna utan direkt köper importvaror som är billigare.
Det kan också göra det svårt att köpa ekologiska och närproducerade grönsaker och äta en nyttig sallad till middag/ lunch istället för att köpa det importerade eller det ickeekologiskt utvunna köttet som bidragit till ned -skövlingen i Amazonas (se inlägg ”Sojabönan förstör Amazonas?”). Detta syns väl på de uträkningar man gjort vart man kommit fram till att det är bara 4 % av den totala försäljningen som är kravmärkt.

Anledningen till högre priser är dels att det är dyrare att producera ekologisk mat. Detta eftersom det är mer arbetskrävande och svårare att föda upp djur eller råvaror på ett hällbartsätt. Ekologisk mat har även generellt en bättre kvalité och håller en högre standard.

I tidningen miljöaktuellt nr 4 utgiven i maj 2011 säger Lars Nellmer ” Vi menar att mycket mat är för billig, eftersom miljökostnaden för den konventionella maten inte syns på prislappen. Vad är kostnaden för till exempel minskad biologiskmångfald?” [1]

För att priserna ska kunna pressas ned krävs det en ökad konkurrens. Detta kan bli till om fler börjar konsumera ekologiska varor. Då kommer företag inse att det är värt att satsa på mer hållbara alternativ och konkurrensen ökar. Konsumerar vi mer ekologiskavaror kommer även affärerna att köpa in mer och kunna sälja dem till lägre priser.

Vi ska där emot inte överkonsumera. Att stå och roffa åt sig två fläskfiléer eller ett par stora klasar tomater bara för att de är billigt är lika fel det. ”Varje hushåll slänger årligen bort mat för cirka 5000 kronor” säger Anna – Karin Johansson som jabbar vid livsmedelsverket. [2]

Detta tär mycket på miljön, och den energi som gick åt vid produktion kan räknas som bortkastad. Är mer delen av det vi slänger dessutom kött är det Amazonas som blir lidande. Men tillsammans står vi fortfarande alla som förlorare i en mer miljöförstörd värld.

/Linnéa



[1] Miljö Aktuellt nr 4 utgiven: Maj 2011 s. 26

[2] Miljö Aktuellt nr 4 s. 27

torsdag 1 december 2011

Det är ditt ansvar!

Visste du att en "vanlig svensk", enligt jordbruksverkets statistik över
livsmedelskonsumtionen, äter runt 84 kg kött per person/år?
[1]
För att lägga in det i ett perspektiv, kan vi jämföra med u-länderna,
där de i snitt äter 25 kg kött per person/år...



Majoriteten av de som väljer att bli vegetarianer gör det för att de antingen känner sympati/medlidande för djuren, som vars enda roll har blivit att mätta våra hungerbehov, eller för att de anser att köttkonsumtionen inte är hållbar från en miljöaspekt. (vilket är just varför jag försöker att inte äta kött i lika stor mängd som tidigare)
Nej, jag kan inte kalla mig vegetarian och jag tror aldrig jag kommer kunna kalla mig det heller. Det enda jag försöker göra är att dra ner på min köttkonsumtion så den hamnar på en rimlig nivå. Att nå en rimlig nivå är bra för din egna hälsa, miljön och för djuren.

Vad kommer att hända om den
globala konsumtionen av kött fortskrider

i samma nivå som den gör idag?
Då kommer vi
år 2050 leva i en värld där köttkonsumtionen har
mer än fördubblats i jämförelse med 1999 års nivåer,
från siffrorna 229 miljoner ton
till uppåt 465 miljoner ton. [2]




hemma äter jag bara vegetariskt några gånger i veckan, då familjen består av 6 olika individer med alltför spretiga önskemål. Jag såg min chans att i alla fall göra en liten skillnad med att bli vegetarian i skolan. Jättebra alternativ som, jag fort märkte, också var mycket godare än de gamla vanliga köttbullarna och geggiga köttfärssåsen.
Jag kommer nog aldrig bli 100% vegetarian och det kräver jag inte heller utav någon av er andra, det enda jag kräver är att alla är uppmärksamma med vad de stoppar i sig.
Jag har börjat fråga mig, hur många är det egentligen som följer vår käre gamle tallriks-modell?

kenneth Hermele har genom en studie räknat ut att om alla människor idag skulle ge upp all köttkonsumtion, skulle vi från all åkerareal kunna odla mat till 25 miljarder människor.
Visar inte detta att vi prioriterar fel genom den åkeranvänindning som vi idag riktar i vinning för köttkonsumtionen. Som Linnéa skrev om i inlägget om sojabönorna, skulle vi kunna använda dagens åkermark på ett mycket mer produktivt/effektivt vis

Enligt Hemeles studie finns det runt hela 5 miljarder hektar mark som idag används för att mätta människans behov. 3,5 miljarder av dessa hektar går till boskapsskötsel och de resterande 1,5 miljarder hektaren går till åkermark. Denna enorma yta utvinns oftast från skogsmark... Runt 80% av lantbruksmarken som formats de senaste 20 åren har tidigare varit skogsmark.
Avskogningen, i detta syfte, fortskrider i en mycket snabbtakt, vilket inte bara innebär en minskning av skogen utan även en ökning av utsläpp av enorma mängder växthusgaser.
[3]
Tänk, du kan bli en miljökämpe med, bara av att ge upp kött några dagar i veckan!




// Elise




[1] http://www.dn.se/ekonomi/" Svenskarnas köttkonsumtion ökar" 30/06-2010
[2] http://magasin08.wordpress.com/ "Rör inte mitt kött" - Kajsa Elfström, SSU Vallentuna, 30/06-2011
[3] MiljöAktuellt, nr 9 November 2011, sida 20. Av: Anders Hellberg

tisdag 29 november 2011

Orange Agent skapar Vietnam i Amazonen?

På senare veckor har ranchägare i Amazonas börjat använda sig av en högst giftig spray (Agent Orange), som tidigare användes som effektivt mordmedel under Vietnamkriget, men som idag fungerar lika effektivt för att bli av med regnskog. Detta var böndernas lösning för att lättare komma undan med skövlingen, i stället för att använda sig av de ytterst märkbara traktorerna.

Man upptäckte att denna gift hade börjat användas igen utifrån satellitfoton, där flera träd hade blivit askfärgade och dött. Man räknar på att ca 440 träd har blivit förgiftade.

Eftersom gifterna troligen har släppts ifrån flygplan, kan de inte ha varit så noga med var de släppt ut dom, vilket resulterar i att även djur har fått lida av Agent Oranges grymheter. Till skillnad från vanlig skogsskövling har inte djuren fått någon som helst chans till att fly, utan har blivit dödade på fläcken. Man har inte någon uppfattning om hur många djur och djurarter som försvunnit, men man räknar med betydligt fler än i vanliga skövlingsfall.

Förhoppningsvis finner politiker eller andra hjälpsamma organisationer ett stopp för denna grymma mordgift. Vi vil inte att Amazonen ska komma att se ut som Vietnam, där miljoner människor än idag lider av funktionshinder på grund av dessa gifter.

// Molly

Källa:

http://www.guardian.co.uk/environment/2011/jul/14/amazon-rainforest-forests

onsdag 23 november 2011

Sojabönan förstör Amazonas?


Varje år skövlas ofantliga mängder regnskog i Brasilien. Något som tär på miljön och påskyndar växthuseffekten men även utrotar av 30 % världens nu levande djur och växtarter.
Mer än 17 % av Brasiliens regnskog är idag ned- skövlad och trotts skydd av området pågår illegal skogsskövling fortfarande. I nuläget ligger den årliga avverkningen av Amazonas på 20 000 kvadratkilometer.[1]

Brasilien har näst efter USA den största produktionen av sojabönor i världen. Denna böna har sedan 1945 varit den viktigaste olje- och proteingrödan i världen.
Totalt har marken för odling av sojabönor expanderat med 28 %. Detta ger 162 miljoner ton sojabönor.
Användningsområdena för sojan är främst olika maträtter, oljeproduktion och djurfoder men den gör även nytta inom läkemedelsindustrin och till en del tekniska produkter.

I dagsläget står djurfoder- producenterna för 80 % av all Sveriges import utav soja. Men inte nog med all den ned- skövlade skogen, transporterna av sojabönorna tär på miljön genom att fordonen släpper ut ton av CO₂ (koldioxid)som tär på ozonlagret och på så sätt påskyndar växthuseffekten.
Det vill säga, det som krävs för att var familj i Sverige ska kunna äta sin dagliga stek med ett stort glas mjölk till flera dagar i veckan krävs det att vi skövlar och bryter ned jordens resurser, utrotar växt- och – djurarter, förstör lokalbefolkningens marker och påskyndar miljöförstöringen och växthuseffekten. Det kan anses som rimligt? Eller? [2]

Detta innebär att alla människor kan göra skillnad, en insatts. Ät kött tre dagar i veckan i stället för fem och välj de ekologiska, klimatsmarta alternativen till kött och mjölk.

// Linnéa