Ni som ännu inte funderat ut något nyårslöfte för det nya året här har ni lite tips stora som små som gynnar miljön men även din hälsa och plånbok:
· Äta mer ekologisk, vegetarisk och närproducerad mat.
· Konsumera mindre. Istället kan du till exempel sy om dina nya kläder och göra dem mer personliga.
· Handla mer secondhand istället för nya produkter.
· Bli aktiv i miljöföreningar.
· Slänga så lite mat som möjligt och börja källsortera.
· Sluta dricka flaskvatten och läsk
· Välja att cykla så mycket som möjligt under vår/sommarhalvåret och åka kollektivt under vintern.
/Linnéa
tisdag 3 januari 2012
måndag 2 januari 2012
Sex grader varmare...
Del 1 av 2
Del 2 av 2
Det här är en bra film av National Geographic som handlar om vad som kommer att hända med världen om temperaturen stiger med sex grader - och vad som kommer hända där emellan.
Första gången jag såg den här var för runt 1 ½ år sedan och den fick mig verkligen att hajja till.
Titta på den! Det är värt varenda minut.
// Elise
Amozonas botar sjukdommar
Det är så mycket vi tar för givet utan att reflektera över det. Vi tänker inte på hur mycket vi behöver skogen och hur mycket vi har behövt den i vår historia.
Exempelvis medicin har vi fått från skogarna. Förr lade man askens bark på sår och aspens blomknoppar kokade man te på som botade luftrörskatarr. Blåbärssaften gurglade man i munnen när man hade dragit på sig olika infektioner. Saften kunde även läka sår och olika utslag.
Idagens Sverige används sällan dessa gamla sätt och knep att skapa medicin på men i tropikskogarna gör människor medicin på samma vis som våra förfäder.
Hela 40 % av dagens receptbelagda mediciner skulle inte funnits om inte man kunnat hämta råvaror från Amazonas. Men även urbefolkningens kunskap är även ovärderlig för att kunna skapa medicin.
I takt med att Amazonas skövlas och förstörs, försvinner råvarorna för att kunna fortsätta producera den redan befintliga medicinen och urbefolkningen försvinner som kan hjälpa oss utveckla vår kunskap.
I de tropiska skogarna finns det även många olika växtarter som vi fortfarande inte känner till. Det är därför viktigt att vi bevarar skogarna och inte förstör dem genom giftiga utsläpp, obetänksam konsumtion, skövling osv. För vem vet de oupptäckta arterna kanske kan bli avgörande till att rädda liv och fortsätter vi handla så som vi gör är det bara att vinka adjöss till de botemedel som i framtiden skulle kunnat upptäckas. [1]
/Linnéa
[1] http://www.wwf.se/source.php/1116672/manniskor.pdf
Exempelvis medicin har vi fått från skogarna. Förr lade man askens bark på sår och aspens blomknoppar kokade man te på som botade luftrörskatarr. Blåbärssaften gurglade man i munnen när man hade dragit på sig olika infektioner. Saften kunde även läka sår och olika utslag.
Idagens Sverige används sällan dessa gamla sätt och knep att skapa medicin på men i tropikskogarna gör människor medicin på samma vis som våra förfäder.
Hela 40 % av dagens receptbelagda mediciner skulle inte funnits om inte man kunnat hämta råvaror från Amazonas. Men även urbefolkningens kunskap är även ovärderlig för att kunna skapa medicin.
I takt med att Amazonas skövlas och förstörs, försvinner råvarorna för att kunna fortsätta producera den redan befintliga medicinen och urbefolkningen försvinner som kan hjälpa oss utveckla vår kunskap.
I de tropiska skogarna finns det även många olika växtarter som vi fortfarande inte känner till. Det är därför viktigt att vi bevarar skogarna och inte förstör dem genom giftiga utsläpp, obetänksam konsumtion, skövling osv. För vem vet de oupptäckta arterna kanske kan bli avgörande till att rädda liv och fortsätter vi handla så som vi gör är det bara att vinka adjöss till de botemedel som i framtiden skulle kunnat upptäckas. [1]
/Linnéa
[1] http://www.wwf.se/source.php/1116672/manniskor.pdf
söndag 1 januari 2012
Här är en trailer till en helt underbar film som jag tycker att ni alla ska se. Jag såg den här av en slump och kunde inte slita mig ifrån skärmen, för den är så vacker och man får en sån helheltsbild över hur olik en dag kan se ut i olika delar av världen.
Trailern kan verka lite smörig och klyschig men det är helt klart en rekommenderad film!
Det är alltså folk från hela världen som själv har filmat och visar hur en dag i deras liv ser ut.
Det går att se hela filmen här på youtube:
Trailern kan verka lite smörig och klyschig men det är helt klart en rekommenderad film!
Det är alltså folk från hela världen som själv har filmat och visar hur en dag i deras liv ser ut.
Det går att se hela filmen här på youtube:
/Molly
fredag 30 december 2011
Nyårsboven på fri fot
Vad är det bästa med Nyår? Den nya, glittrande nyårsklänningen, festen, tolvslagen? Fyrverkerierna? Fyrverkerierna är en typisk tradition för att fira när klockan slår tolv och man inleder ett nytt år. Men hur bra är egentligen dessa ljusshower?
Fyrverkerier innehåller oxidationsmedel, bränsle i form av koldioxid och svavel. För att skapa det stora panget så innehåller de så kallade svart krut. Och för varje 270 gram svart krut som används släpps 132 gram koldioxid ut. Resten av krutet blir kvävesulfid.[1]
I Stockholm 1999 användes 8 ton krut för ett fyrverkerievenemang.[2] Om man då räknar på detta blir det 3.9 ton koldioxid som släpptes ut, bara i Stockholm för en fyrverkerishow. När man gjorde samma räkning i USA blev resultatet mer än vad 12’000 bilar släpper ut på ett år.
Men den stora boven är egentligen de miljöfarliga tungmetallerna som fyrverkerierna kryllar av. 1999 släpptes ca tre ton bly i Sverige. Vilket resulterar i mer än två tredjedelar av flygtrafikens blyutsläpp i Sverige. [3]
Det är i konsument fyrverkerierna, framför allt de som är importerade ifrån Kina som bär med sig mest miljögifter. Evenemangsfyrverkerierna innehåller inte alls samma mäng bly.
Ny Teknik beräknade också år 1999 att det skulle släppas ut två ton koppar, 70 kilogram krom, sex kilo arsenik och nästan tre kilo kadmium. Det beräknades också att det skulle skjutas ca 2000 ton fyrverkerier samma år, och Sveriges befolkning hade lagt 400 miljoner kronor för detta. Det var tretton år sedan. Vem vet hur stora miljögifter vi lär släppa ut i år och åren efter det.
Så mitt tips är att kanske köpa lite färre fyrverkerier i år och kanske fokusera på något annat, trevligt umgänge, god mat (ekologisk såklart!) och en god hälsosam och miljövänlig ny start på det nya året!
Gott Nytt År! önskar Molly
Källor:
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article2373.ece
söndag 25 december 2011
onsdag 21 december 2011
I Amazonasfloden finns det fler fiskarter än i hela atlanten. En liten del av Amazonas i Peru har fler fågelarter än i hela USA, en tredjedel av alla fågelarter i världen finns i just Amazonas och 90 procent av alla blommor och väster som indianerna använder som medicin, har man inte ännu undersökt.
Amazonas är viktig på så otroligt många sätt. Den är så otroligt rik på så många saker och så betydelsefull för så många människor, även för oss.
Fast ändå måste alltid allting som är värdefullt värderas i pengar i dagens samhälle. Och på grund av detta har redan hälften a jordens ursprungliga regnskog försvunnit. Offrat för att vi ska få fina matsalsbord och golv i lyxig mahogny.
Jag ville bara att du, kära läsare, alltid ska ha i åtanke att för varje sekund försvinner en fotbollsplan regnskog från vår jord. Varje minut försvinner sextio fotbollsplaner. Och en yta, lika stor som Grekland, försvinner på fem år.
/ Molly
Källa
”Trädets Tid” av Christel Kvant 2011 Nordstedts och Christel Kvant, Stockholm
tisdag 20 december 2011
köttets, presenternas och sockrets högtid
Nu vankas julen – köttets, presenternas och sockrets högtid.
Inför julen ska mycket göras: presenter ska köpas, det ska bakas, pyntas, handlas och så vidare, listan kan göras lång.
Men mitt i stressen glömmer vi bort resten av världen och att vi fortfarande kan vara med att påverka. För er som fortfarande inte köpt någon julklapp eller ska köpa en till er själva varför inte en get till en fattig familj i Zambia? Detta kommer öka familjens inkomster och ge mat på bordet, ex ger getmjölken mycket näring och om geten får killingar kan de säljas och i utbyte ge mer mat, medicin, skolgång[1]. Detta hittar ni på denna sida: http://www.gavokatalogen.barnfonden.se/product.html?product_id=70&category_id=1&prcode=11I032
Eller varför inte en upplevelse? Något som är mycket bättre än konsumtion och resursförbrukning. Annars är ett bra tips lokalproducerade föremål, eller kläder gjorda i hampa.
Vad gäller pynt: Byt ut alla era gamla ljusslingor till miljövänliga lågenergi lampor. Visserligen är konsumtion inget som bör uppmuntras men detta kommer att löna sig i längden. De nya modellerna drar upp till 90 % mindre el än de gamla. Ett bra tips är även att byta lamporna i gamla adventsljusstakar och stjärnor. [2]
När ni sedan ska iväg och handla mat för julbordet, tänk då på vad ni stoppar i vagnen i ställer för att bara ösa ner den billigaste sillsalladen, köttbullarna, revbensspjällen, prinskorven, skinkan. Titta på förpackningen och fråga er: Vart är djuret uppfött, slaktat, är det ekologiskt? Om inte har djuret förmodligen uppfodrats av importen av sojabönor och rester av palmolja. Något som ger förödande effekter i resten av världen vilket ni kan läsa om i tidigare inlägg.
Nej välj istället närproducerat och ekologisk, och varför inte införa lite vegetariska maträtter i traditionen? Vegetariska köttbullar kan köpas färdiga eller så kan du köpa vegfärs och rulla egna. Vegetarisk prinskorv finns i frysdisken och kan lätt ersätta köttet. Är du som jag inget fan av julskinka kan den lätt bytas ut mot senapsmarinerade quornfiléer:
Ingredienser:
1 pkt Quorn Filé
1 ägg
4 msk stark grovkornig senap
3 msk ströbröd av bröd med lågt GI
Tillagning
1. Placera Quorn filéerna på en smord plåt eller galler
2. Blanda ihop ägg senap och ströbröd
3. Pensla blandningen jämnt över filéerna
4. Grilla i ugn på 225 grader i ca 20 minuter eller tills de fått fin färg
Även sillen kan ersättas i detta recept av aubergine (eller squash):
Ingredienser
1 msk senap 2 tsk socker
½ msk vinäger 3 msk olja
1 dl sojagrädde 1 röd lök
1 ättiksgurka eller saltgurka aubergine (eller squash)
Tillagning
En senapssill där sillen är utbytt mot aubergine. Passar bra till julbordet.
Skär aubergine i filéer. Koka filéerna i kraftigt saltat vatten tills de blir mjuka och sladdriga. Blanda senap, socker och vinäger. Tillsätt därefter olja i en fin stråle under omrörning. Blanda i sojagrädden och häll såsen över auberginen. Garnera slutligen med gurka och rödlök.[3]
Om du köper mycket nedfryst mat eller har du kanske förberett matas så att den ligger och väntar på dig i frysen, tina upp maten i kylskåpet! På så vis återanvänds energin som gått åt vid nedfrysning. Kylskåpet kommer alltså att reglera sin energiförbrukning med termostaten under själva tiningsprocessen. Var också uppmärksam på temperaturen i kyl och frys. Kylen ska vara +5 grader och frysen -18. Varje extra grad ökar energiförbrukningen med 5 procent.
Värm dig även med varma täcken och pyjamasar istället för att dra upp värmen. Ett bra tips om ni ska få gäster: Sänk värmen innan gästerna kommer. Detta kommer spara på energin men också ge en mer behaglig temperatur. [4]
När ni bakar och gör julgodis, kom ihåg att alltid köpa de klimatsmarta alternativen. Välj rättvisemärkt choklad, frukt och nötter. Mikroknäck på ekogrädde och Rättvisemärkt socker är ett bra tips på energisnålt julgodis.[5]
/Linnéa
onsdag 14 december 2011
hur stort är ditt ekologiska fotavtryck?
Ännu en inspirerande video från WWF
Länk: http://www.youtube.com/user/aueWWF
// Elise
Palmolja
Visste du om att de mest vardagliga varor du använder innehåller palmolja? Vet du ens vad palmolja är, hur det utvinns och vika konsekvenser konsumtionen och utvinningen ger?
Palmolja är en olja som utvinns just ifrån palmer. Och för att kunna tillgodose oss i västvärlden med denna råvara expanderar oljeplantagerna mer och mer för varje år, något som förändrar landskapet. Regnskogen, världens artrikaste ekosystem får oftast ta smällen, och djuren blir utan hem och dör. Skogsskövling och skogsbränder sker för att få fram plantagerna. Sedan under själva odlingen förgiftas den omkringliggande naturen. Bekämpningsmedel används hej vilt och förs sedan vidare via vattendrag som i sin tur förgiftar dricksvattnet för människor och djur.
Så stora mängder vatten går åt under odlingen av palmerna att lokalbefolkningen får ännu mindre dricksvatten och bönderna får ingen möjlighet till bevattning av sina åkrar och tvingas i många fall gå utan skörd.
Det är inte bara djuren som blir utan hem på grund av plantage - utbredningen, utan i vissa fall får människor sina trädgårdar och åkermarker överkörda av maskiner. Detta leder till ökad fattigdom, svält, men främst: Människorna blir beroende av att landet säljer mycket palmolja till oss i västvärlden. [1]
På bara 30 år har odlingen av palmolja tre dubblats och bara här i lilla Sverige köper vi in ca 44 000 ton palmolja PER ÅR! Detta innebär att vi ”lånar” en yta på 10 200 ha, dvs. varje svensk ”lånar” 11 kvadratmeter mark för sin konsumtion av palmolja.
Utan att tänka på det utnyttjar vi palmolja varje dag. Denna råvara gömmer sig i margarin, glass, chips, kakor, choklad, smink, tvål, tvättmedel och mycket mer, men på förpackningarna står det oftast bara ”vegetabiliska oljor”. De övriga palmolje produkterna blir ofta djurfoder som exporteras till Sverige, något som tär på miljön och påskyndar växthuseffekten.[2]
Detta innebär: Vi måste ändra vår livsstil och tänka över våra inköp! Det är vårt fel att djuren blir hemlösa, dör i skogsskövling och skogsbränder. Det är vårt fel att lokalbonden går utan skörd, men istället får en hungrig familj. Det är på grund av oss befolkningen och djuren går runt törstiga och hungriga eftersom vattendragen har förgiftats.
Det är nu det gäller vi kan inte bara tänka på oss själva längre! Alla människor och djur har rätt till ett liv utan törst och hunger!
/Linnéa
[2] http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127730-palmolja-ett-hot-mot-regnskogen-och-orangutangen
Foto: Palmoljeplantor i Malaysia. Foto: Maria Rydlund-
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/tropisk-skog/palmolja/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)