tisdag 29 november 2011

Orange Agent skapar Vietnam i Amazonen?

På senare veckor har ranchägare i Amazonas börjat använda sig av en högst giftig spray (Agent Orange), som tidigare användes som effektivt mordmedel under Vietnamkriget, men som idag fungerar lika effektivt för att bli av med regnskog. Detta var böndernas lösning för att lättare komma undan med skövlingen, i stället för att använda sig av de ytterst märkbara traktorerna.

Man upptäckte att denna gift hade börjat användas igen utifrån satellitfoton, där flera träd hade blivit askfärgade och dött. Man räknar på att ca 440 träd har blivit förgiftade.

Eftersom gifterna troligen har släppts ifrån flygplan, kan de inte ha varit så noga med var de släppt ut dom, vilket resulterar i att även djur har fått lida av Agent Oranges grymheter. Till skillnad från vanlig skogsskövling har inte djuren fått någon som helst chans till att fly, utan har blivit dödade på fläcken. Man har inte någon uppfattning om hur många djur och djurarter som försvunnit, men man räknar med betydligt fler än i vanliga skövlingsfall.

Förhoppningsvis finner politiker eller andra hjälpsamma organisationer ett stopp för denna grymma mordgift. Vi vil inte att Amazonen ska komma att se ut som Vietnam, där miljoner människor än idag lider av funktionshinder på grund av dessa gifter.

// Molly

Källa:

http://www.guardian.co.uk/environment/2011/jul/14/amazon-rainforest-forests

onsdag 23 november 2011

Sojabönan förstör Amazonas?


Varje år skövlas ofantliga mängder regnskog i Brasilien. Något som tär på miljön och påskyndar växthuseffekten men även utrotar av 30 % världens nu levande djur och växtarter.
Mer än 17 % av Brasiliens regnskog är idag ned- skövlad och trotts skydd av området pågår illegal skogsskövling fortfarande. I nuläget ligger den årliga avverkningen av Amazonas på 20 000 kvadratkilometer.[1]

Brasilien har näst efter USA den största produktionen av sojabönor i världen. Denna böna har sedan 1945 varit den viktigaste olje- och proteingrödan i världen.
Totalt har marken för odling av sojabönor expanderat med 28 %. Detta ger 162 miljoner ton sojabönor.
Användningsområdena för sojan är främst olika maträtter, oljeproduktion och djurfoder men den gör även nytta inom läkemedelsindustrin och till en del tekniska produkter.

I dagsläget står djurfoder- producenterna för 80 % av all Sveriges import utav soja. Men inte nog med all den ned- skövlade skogen, transporterna av sojabönorna tär på miljön genom att fordonen släpper ut ton av CO₂ (koldioxid)som tär på ozonlagret och på så sätt påskyndar växthuseffekten.
Det vill säga, det som krävs för att var familj i Sverige ska kunna äta sin dagliga stek med ett stort glas mjölk till flera dagar i veckan krävs det att vi skövlar och bryter ned jordens resurser, utrotar växt- och – djurarter, förstör lokalbefolkningens marker och påskyndar miljöförstöringen och växthuseffekten. Det kan anses som rimligt? Eller? [2]

Detta innebär att alla människor kan göra skillnad, en insatts. Ät kött tre dagar i veckan i stället för fem och välj de ekologiska, klimatsmarta alternativen till kött och mjölk.

// Linnéa

måndag 21 november 2011

Torka i Amazonas


Regnskogen i Amazonas är en otroligt viktig faktor i det globala klimatsystemet, eftersom skogen absorberar mer koldioxid en den avger, och dessutom väldigt stora mängder koldioxid varje år, nämligen 1,5 miljarder ton per år. Regnskogen binder nästan en fjärdedel av världens koldioxid.

På sex år har regnskogen dock utstått två svåra torrperioder, 2005 och 2010, vilket har lett till att många träd dött, och när träden dör och ruttnar släpper de ut den koldioxid de absorberat. Miljontals träd har dött under dessa torrperioder och detta kan leda till att regnskogen i Amazonas släpper ut mer koldioxid än den absorberar. Torkan beror på avskogning och uppvärmning av klimatet. Detta leder sedan till en ond cirkel, där ökad växthuseffekt kan leda till fler torrperioder och att fler träd dör. Värst drabbas sydöstra Amazonas, framför allt i Brasilien, där den större delen av skogsavverkningen i Amazonas sker.

Träden behövs för att bevara regnskogsklimatet, eftersom träden drar upp vatten från marken som sedan avdunstar och blir till regn. Utan denna process torkar regnskogen till slut ut.

// Joel

Källor:



tisdag 15 november 2011

Orangutangens sista levnadsår?



Oskyldiga, fredliga, trädtoppsklättrande orangutanger skövlas bort som man skövlar snö från vägarna på vintern varje dag. Om vi inte ingriper nu kommer våra runt 50 000 orangutanger vara utrotade år 2022.[1]

Orangutanger är så kallade människoapor, vilket betyder att de är ett av de djur som liknar människan bäst. Man ser många likheter, så som att de kan stå upprätt, de stannar hos sina mödrar upp till sju års ålder sedan lever de ensamma och lever i ca femtio år. Man har även sett hur orangutangerna använder sig av verktyg, i dessa fall pinnar och kvistar, för att till exempel klia sig på ryggen, skydda sig mot sol och regn och samla mat. [2] Precis som människan gjorde i början av sin utveckling. Orangutangerna håller till i regnskogar i Asien, särskilt på öarna Sumatra och Borneo. Enligt en uppskattning av Världsnaturfonden finns det ca 57 000 orangutanger kvar på Borneo och bara ca 6 600 på Sumatra. Utrotningshotet är akut.

Så vad är det då som har lett oss till detta? Varför är denna så otroligt söta och orangea filur utsatt på detta sätt?

Varje dag utsätts orangutangerna för skövling av regnskog. Nästan 80% av regnskogarna i Malaysia och Indonesien har skövlats bort för att skapa jordbruksmark och plantagemarker för oljepalmer.[3] Hur skulle du reagera om någon kom med en stor grävskopa och grävde bort ditt hus för en sådan anledning? Jag skulle inte tro att det var sant. Men detta är orangutangernas verkliga vardag. Dessutom i samband med skövlingen samlar de ofta in orangutangungar för att sedan sälja dem på svarta marknaden som husdjur.[4]

Ca 6000 apor dör varje år på grund av dessa åverkningar och om detta fortsätter kan det leda till att orangutangerna kommer vara utdöda om tio år.[1]Men som tur är har vi organisationer så som Världsnaturfonden och Save the Orangutangs, så hoppet är inte släckt, och så länge som vi, alla ni som läser det här och jag själv bryr oss om det här, kan vi göra skillnad och hjälpa våra orangea vänner att komma på fötter igen!


// Hälsningar, Molly